Fluor

I Norrköping pågick 1951-62 ett försök där dricksvattnet i delar av staden tillsatts med fluor. Skälet till denna stadens självsvåldighet var att minska kariesfrekvensen hos barn. Vilket också skedde men inte i så övertygande omfattning som man hoppats.

Några år senare, 1966, påbörjades fluorsköljning i skolorna. Jag, som då var tolv år,tror inte att jag ifrågasatte nyttan av fluorsköljning. Men jag gillade inte det kollektiva tvånget. Jag vägrade delta. Jag skrev en insändare, ”äcklig smak, fel att tvinga barn” till Norrköpings Tidningar som jag undertecknade ”elev Sankt Olofsskolan”.

August Palm som först (1881) av alla åkte runt i landet och höll agitatoriska tal för socialismen sammanfattade småningom sina idéer med orden ”frihet att tala, skriva, rösta, strejka och ta sig en sup”.

Så även om jag inte kan påstå att jag kände till August Palm då så var det i hans tradition min insändare kom till.

Min mamma hade några dagar senare en vän på besök, tillika en ”fluortant”. Hon sa ”vad kan det vara för en unge som skrivit en sån förskräcklig insändare”. Min mamma förklarade sig ovetande, vilket hon inte var eftersom hon kontrolläst innan jag skickade in.

Även i detta harmösa fall tordes varken jag eller min mamma stå med namn gentemot en överhet. Men jag är tacksam mot August Palm som är en av många som gjorde min insändare möjlig.