”Den dagliga rapporteringen av antalet döda i covid-19, men inte av det betydligt större antal som dagligen avlider av andra orsaker, riskerar dock att ge människor en alltför smal bild av verkligheten. Risken finns också att man missar att rapportera om de enorma konsekvenserna som coronarestriktionerna medfört för ohälsa och dödlighet av andra orsaker, och att det dagliga räknandet av döda i en enskild sjukdom leder till att all den vetenskap, filosofi och beprövad erfarenhet som hittills väglett folkhälsoarbetet glöms bort.” DN debatt 27 dec 2020 underskrivet av åtta forskare och experter, bla Torbjörn Tännsjö, professor emeritus praktisk filosofi och Johnny Ludvigsson, professor emeritus barnmedicin.

Hur vet vi hur allvarlig coronapandemin är? Hur ska man mäta allvarlighetsgraden?

I svenska massmedier förekommer oftast antalet döda i Covid19 som mått. Svagheten med detta sätt att mäta är att både de som dött direkt av coronainfektion och som haft en coronainfektion i nära anslutning (30 dagar) till döden räknas med. Den egentliga dödsorsaken kan vara en annan än covid19. Det talar för att dödssiffran blir för hög.

Är antalet smittade med covid19 ett bättre mått? Andelen smittade bestäms av antalet med positivt virustest och av hur många som testas. Antalet smittade genom antalet testade är oftast inte den siffra som redovisas. Oftast redovisas antal smittade utan att korrigera för antal testade och inte heller minskas med de som blivit friska. Testerna har varit fler under hösten/vintern än under våren 20. Totalsiffran på antalet smittade stiger ständigt och kan de sig skrämmande hög. Antal smittade vid ett visst tillfälle är ett mått på samhällsspridningen och har intresse för omfattningen av epidemin. Däremot är det tveksamt som ensamt mått på allvarligheten eftersom de allra flesta smittade får en lindrig/måttlig sjukdomsbild.

Ett annat sätt att mäta är antalet inlagda på sjukhus. Troligen har de flesta inlagda en åtminstone relativt allvarlig sjukdomsbild. I nuläget är något fler inlagda än under vårens topp. Om man mäter antalet inlagda på intensivvårdsavdelning så kan man notera att antalet är klart lägre nu än i våras. Felkällor i sådana mätningar kan vara att det är lättare att bli intagen på sjukhus nu än i våras (vilket en del talar för) och att färre bedöms vara i behov av intensivvård (vilket också en del talar för). En ytterligare, och betydelsefull felkälla, är att majoriteten multisjuka med covid19 på äldreboenden och i hemsjukvården vårdas på ett bättre sätt i sin bostad än på sjukhus.

I Sverige dör årligen 90-100.000 människor. Ett sätt att bedöma covid19s allvarlighetsgrad är att se på den totala dödligheten. Många menar att det är bästa måttet. Under 2020 har totala dödligheten varit högre än föregående fem års genomsnitt under månaderna mars-maj och november-december (överdödlighet). Under sensommaren och hösten var dödligheten lägre (underdödlighet). Siffrorna måste bedömas med försiktighet eftersom de också påverkas av antalet födda på 1920-, 30- och 40-talet.

Sammanfattning

Antalet döda i Covid19 är osäkert

Antal sjukhusinläggningar påverkas av sökmönster, inläggningspolicy och behandling (förbättrad i höst)

Antal smittade påverkas av provtagningsfrekvens och smittospridning

Total dödlighet påverkas både av covid19-dödlighet och annan dödlighet

Slutsats

Det ter sig rimligt att göra en sammanvägning av de olika sätten att mäta. Sjukhusinläggningar visar påverkan av sjukvården och de undanträngningseffekter som uppstår. Smittspridningen i samhället och antalet med dödsorsak covid19 avspeglar hur de äldre multisjuka inom hemsjukvården drabbats. Totala dödligheten kan sägas vara en (av flera) indikator på den totala påverkan på hälsan i samhället. Totala dödligheten kommer antagligen inte att avvika särskilt mycket från de fem senaste årens medelvärde. Men ännu återstår data att samla in som kan ändra bedömningen.