På resan genom Småland stannar vi för lunch på Vandalorum. Det är i första hand en konsthall men där finns också restaurangen Syltan. Jag beställer isterband som är en specialitet, kryddstark, och lite undanskymd i det svenska köket på senare decennier.

Vår hund Chivas, en snäll och påflugen labrador, får hälsa på en storpudel i parken, det går ömsevis hett och lekfullt till. I glasgången innanför samlas en stor mängd människor som ser på. De allra flesta ser roade ut, som om de lite avundsjukt tänkte ”så där vill jag göra”! Stämningen blir lätt.

Någon säger: ”tänk att de inte kan hålla hundarna isär” på gnällig småländska med den självrättfärdiges tonfall. Resten av åskådarna låtsas inte höra.

När hundarna busat färdigt tar barnbarnet Jackie 4 vid och kastar boll med en glad Pia (”dalmatin och lite border collie”).