Jag kan undra om Gud verkligen är närvarande i det som händer just nu. Fanns Gud på Tahrirtorget i Kairo under de 18 dagarna som det tog att störta Hosni Mubarak? Jag vet inte. Och ingen annan vet heller.
Men vitsen med Gud är tron, vi tror på att Gud finns och ingriper eller åtminstone iakttar vad som händer i världen. Ibland tror vi att Gud också ingriper mer aktivt i våra liv. Tron kan också närma sig ett magiskt tänkande, en Gud som agerar i våra intressen.
I söndags sändes radiogudstjänsten från Stilla rummet på Malmö högskola. Gudstjänsten leddes av studentprästen Katarina Egfors Härnring. Hon predikade över orden ”Gud verkar nu”. Det var en bra predikan, ganska traditionell, riktade sig till kristna men uteslöt inte andra. Hon biträddes av ungdomsimanen Salih Tufekcioglu som pratade över samma tema, utgående från omsorgen om sin son, och tog flera exempel från Muhammed och något från Jesus.
Sedan sjöngs det psalmer, de flesta faktiskt lite tama men med lite mer kraft i den mer klassiska psalm 231 (”oändlig nåd mig Herren gav”) på Amazing grace-melodin. Bäst gillade jag dock ”Vocalise” av Rachmaninov (ett minne dök upp: Greta Erikson – inte längre med oss – som spelar Rachmaninovs fantastiska andra pianokonsert) som både inledde och avslutade gudstjänsten.
En fin gudstjänst, anspråkslös, kanske lite för anspråkslös, men varm.
Det tillhör ju religioner att föra fram sitt budskap och gudstjänsten är dess plats. Här talade gudstjänstens två predikanter mycket om Gud, om en och kanske samma Gud.
Björn Landströms blogg 
Jag tycker det väcker sådant hopp när två olika (men ändå så lika) religioner kan mötas i en och samma gudstjänst. Alla religioner är ju uttryck för en och samma sak – vår djupa och omätliga längtan. Fram för mer av den sortens gudstjänster istället för att framhäva sin egen religions exklusivitet!
Var det en repris? Jag tror faktiskt att jag har hört samma kombination av talare och uppskattade budskapet. Kanske har det med åldern att göra, men jag börjar förstå hur lite jag vet och hur få svar jag har. Hur lätt är det inte att tala om ”vi” och ”de” och därmed skapa barriärer där det troligtvis finns mer som förenar. Vad vet jag, annat än att det finns en djup och omätlig längtan i mig.
Ja Annika, den kan ha sänts tidigare i januari.
När du skriver om ”vi” och ”de” så är väl bara uttrycken i sig ett tecken på att man funderar. Svar har inte heller jag men det här är frågor som knappast besvaras utan hänger kvar som en sorts existentiell utmaning.
Björn : Kan dina funderingar rymma möjligheten att svar finns?Om det finns en Gud ( du vet min uppfattning i frågan…) så bör det ju också finnas något som är sant, något som inte är sant och möjligheten att finna svar. ” Sök så ska ni finna ,klappa på så ska det öppnas .. ” Kan det prövas tror du? En Gud som inte låter sig finnas …Har Gud ett namn , ett ansikte ? Jag tror det ! Tänk om det ändå är så att han har visat vem han är via en man som fanns på jorden några få år och sedan menade att han dog för att vi skulle finna Gud .Och som enligt hans nära vänner och många runt om uppstod från döden ! Tänk Björn om detta inte bara är en liten fin berätelse utan helt sant,har hänt och innebär något avgörande för oss ! Värt att tas på allvar, söka svar och säga ja tack eller nej tack, förkasta eller leva för!
Catarina
Gud finns i människors föreställningar, det torde vara oomtvistligt. Se bara på konsthistorien som utan kunskap om Gud blir svårbegriplig. I den meningen finns Gud.
Om Gud finns i någon mer substantiell form är en trosfråga och kan inte bli föremål för prövning. Vi får nog nöja oss med att det inte finns något svar och frågan om sanning blir inte så intressant.
Religioner är förhållningssätt till existentiella och moraliska frågor som är avgörande för våra liv. På så sätt är religioner viktiga för människor och för ett samhälle. Som svensk har jag ett närmare förhållande till kristendomen och dess personer än till andra religioner men ser annars inte någon kvalitativ skillnad mellan olika religioner.
Det kan låta vanvördigt men för mig har alltså just sanningsfrågan huruvida Jesus som Guds son dog för våra synder inte någon avgörande betydelse. Däremot är Jesus som människa och hans offer för andra något att fundera över.
En fråga / reflektion bara : Du behöver inte svara på den här men du kan ju själv fundera .
Är inte fakta viktigt ? Sanning / lögn ?
Religion är förvisso männsikans sätt att närma sig de stora livsfrågorna.
”Problemet ” med Jesus är att han sa att han var Guds sätt att närma sig människorna och visa på den enda vägen till Gud under detta korta jordiska liv men också efter döden .Hans död på korset skilde sig väl inte nämnvärt från andra människors martyrdöd eller avrättning om inte hans död uträttade något avgörande för mänskligheten en gång för alla.
Antingen var Jesus en helknäpp kille eller så sa han sanningen – så ser jag det.
Om någon sa till mig att han var den ende läkaren som kunde bota mig från canser så skulle jag vara väldigt angelägen att gå til just honom. jag skulle inte bara tänka att det var fina ord han sa utan jag skulle allt ta ut den medicin han skrivit recept på efter att först ha skaffat mig information om det var så att han var en trovärdig och sanningsenlig person.
Finns Gud ? Om inte så kan vi ju hålla på att var religiösa på vilket sätt vi vill men det är ju i så fall bara ritualer – vackra och stämningsfulla kanske som musik , konst men vi kan lika gärna vara utan detta om vi inte är lagda. åt det hållet. Men tänk om det är så att Jesus sa sanningen när han sa : Jag är vägen , sanningen och livet . Ingen kommer till Fadern utan genom mig. Jag är uppståndelsen och livet . Den som har mig han har evigt liv etc . Inte kan väl sådana uttalanden betraktas som fina, intressanta ? Knäppt eller livsviktigt skulle jag säga !
Catarina
Uttryck som ”vackra och stämningsfulla som musik, konst” och ”sådana uttalanden betraktas som fina, intressanta” är inte sådant jag skulle säga om religioner, låter tämligen men(ings)löst.
Det där med Jesu död på korset påminner mig om Pär Lagerkvists roman ”Barabbas” som grep mig starkt när jag läste den för rätt länge sen.
Keep fighting
din oförbätterlige vän
I will!
Sanningen…:-) …( excuse me..) är värd att kämpas för ..och inte kan man väl ge upp hoppet om ock kampen för vänner !
Kram och ha en god dag ! /cata