Jag är 61 och har aldrig tidigare varit i Thailand. Mina uppfattningar om Thailand är förutfattade, lets leave them aside. Nå jag har varit en vecka i Ao Nang i Krabiregionen och nu kan jag berätta om Thailand! Bangkok Post: Det är Thailands äldsta dagliga tidning, från 1946, och tillsammans med The Nation den enda jag kan läsa. De stora tidningarna, Thai Rath och Maticon, är förstås på thai – majoritetsspråket. Hittills har jag bara lärt mig tre tecken på thai, B. L och T. Det gör att jag visserligen ingenting kan läsa men det får mig att tänka att det ändå skulle kunna gå om jag måste. I Bangkok Post läser jag nu varje dag om vad premiärminister Prayut och utrikesminister Don säger om vad USAs minister för Sydöstasien (Russel) sa för en vecka sen när han besökte landet. USA tog hem sin ambassadör efter militärkuppen 22 maj 2014 och minister Russel var ett besök på ganska hög nivå och det första sen militärkuppen. Russel sa att rättegången mot Yingluck Shinawatra var politisk och att militären borde avskaffa militärlagarna. Prayut, som verkar kolerisk åtminstone om man läser mellan raderna i Bangkok Post, säger att thailändares känslor såras när USA lägger sig i thailändsk inrikespolitik. Don kallar in USAs charge d´affaires tidigt på morgonen (tidigt uppfattas som lite förnedrande) för informationssamtal och politiker hos rödskjortor och gulskjortor kallas också till informativa samtal. Inga hot uttalas.. I Bangkok Post finns långa referat som framförs okommenterade. Kanske en och annan oppositionspolitiker blir lite kortare citerad men med rätt lästeknik så kan man förstå en hel del. Utrikessidorna liknar The Guardians och är mer omfångsrika än Dagens Nyheters. Jag läser om Ukraina, Belgiska islamister, Rysslands ekonomiska kris, IS framfart i mellanöstern och Obamas kamp på hemmaplan. Om att Göran Hägglund ska avgå står intet. Den stora artikeln, förutom Prayats förmaningar och försäkringar vilket djupt demokratiskt sinnelag han har, handlar om Pattaya. Pattaya är en miljonstad och den stad dit ryssar åker på Thailandssemester och dessutom köper land och sommarhus för att fly den ryska vintern. För ett halvår sen fick ryssarna en baht för en rubel. Nu måste dom betala två rubel för samma baht (vi svenskar betalar dryga 25 öre för en baht). Så ryssarna ökar semesterresandet till Svarta havet i stället för till Sydöstasien, och allt detta för att gas och olja så sjunkit i pris. Bangkok Post finns som papperstidning här på hotellet men verkar omöjlig att få tag på i Ao Nang. Jag har inte lyckats finna något ställe där man säljer engelskspråkiga tidningar gjorda av tidningspapper. Men det finns en app att ladda ner om man nu har wifi. Det finns lite överallt på restauranger o barer, tex på Black Canyon som verkar vara Thailands svar på Starbucks. Så trots det för oss obegripliga thai så vet vi en del vad som händer och en del av resten ser vi med egna ögon.
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Hammarlund Kina om 1968 II politik Isak Landström om 1968 ett Solveig Wanland om Några böcker från 2021 bjornlandstrom om Fem böcker som varnar för aukt… KristianSvenberg om Fem böcker som varnar för aukt… Arkiv
- november 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- februari 2023
- december 2021
- februari 2021
- december 2020
- februari 2020
- oktober 2019
- juni 2019
- april 2019
- december 2018
- augusti 2018
- maj 2018
- mars 2018
- februari 2018
- oktober 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- januari 2017
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- april 2016
- januari 2016
- augusti 2015
- april 2015
- mars 2015
- februari 2015
- januari 2015
- november 2014
- september 2014
- juli 2014
- april 2014
- mars 2014
- januari 2014
- november 2013
- oktober 2013
- mars 2013
- januari 2013
- november 2012
- oktober 2012
- augusti 2012
- juli 2012
- maj 2012
- april 2012
- februari 2012
- januari 2012
- november 2011
- oktober 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
Kategorier
Meta